Nästan en av fyra expatarbetare (24% – 16% i resten av världen) anser svenskar som “generellt ovänliga” och knappt två-tredjedelar (62% – 36% i resten av världen) tycker att det är svårt att skaffa infödda vänner.
Vet vi vilken typ av expats det är, d.v.s. ursprung, ser inget i artikeln? Fast utgår från att det är varierat och inte riktat specifikt emot t.ex. amerikanare.
Liksom, på de jobben jag har haft med flera utländska medarbetare har det inte varit några problem alls att involvera dem i aktiviteter. Man lär känna dem lika bra som sina andra kollegor.
I andra sammanhang? Kanske är svårt, men det är det för svenskar med. Jag går generellt inte upp och skaffar bffs på puben en slumpmässig kväll liksom. Då håller man sig till sitt gäng.
Något jag har märkt är att aktiviteter i många sammanhang är mer exponerat för folk med utländskt ursprung, känns som att svenskar inte deltar i sådana aktiviteter lika mycket? Ett exempel från mig själv var en spontan handbolls meetup, för alla nivåer, i närheten där jag bor. Majoriteten var inte svenskar.
Sen tror jag svensk attityd emot att t.ex. “småprata” ute offentligt inte uppskattas mycket alls. Det är något jag får intryck av att speciellt amerikanare verkar väldigt glada i, när jag är ute offentligt håller vi oss till oss själva.
En ytterligare grej som förstör det lite, är att många av dessa expatsen troligen har en stor andel av folk som vill vara extremt sociala/utåtgående, lite därför man tar chansen att göra den typ av resa/flytt. Då är det klart att din vardagliga svensk kanske i jämförelse inte är lika villig att hålla den typ av sociala nivån som de kanske har.
Håller med om dina poäng, jag undrar också om uttrycket ‘expats’ här syftar på utländska arbetare utan avsikt att invandra eller alla höginkomsttagare i Sverige med utländsk bakgrund. Det är ganska uppenbart att ‘expats’ i första avseendet som jobbar i en engelskspråkig miljö, talar inte svenska och är i stort sett skyddade från svensk kultur har det svårare att passa in.
Jag och antagligen expatsen i undersökningen betraktar inte förhållanden mellan kollegor som vänskap och inte heller gemensamma aktiviteter på arbetsplatsen. Som du säger skaffar man väldigt sällan vänner av en slumpmässig händelse, det måste finnas återkommande kontakt och modet att ta första steget och bryta in på ett befintligt gäng.
För mig känns det naturligt att de aktiviteter du nämner - alltså spontana meetups - är mindre inbjudande för svenskar, eftersom målgruppen är folk som vill prova något nytt och svenskar som känner till aktiviteten och är seriös om den väljer regelbundna meetups. Det är också viktigt att veta vilka kretsar som meetupen annonseras i, det kan vara att handbollsmeetupen gjorde reklam på engelska och fick mest uppmärksamhet av utlänningar.
Jag tror du är något på spåret här. Dock vill jag tillägga att vill du skaffa svenska vänner så är det ett måste att lära sig svenska. Har själv utländsk flickvän och hon har inte haft några problem att skaffa sig vänner på egen hand utan mig. Tror det är lite som du säger att studien är nog gjord på folk som har engelska som modersmål och ganska ofta förväntar sig att det är gångbart överallt.
Bor inte i stockholm dock så kan hända att det är en ickefråga där.
