Christian Engström har nu gjort det som var tänkt på Almedalen och återrapporterar om sina fynd. ”Något parti och några politiker kommer ändå vara först med att öppet våga förespråka en faktabaserad narkotikapolitik.” Skriver han.
Jo jag va en canabisförespråkare en gång i tiden när man va ung och liberal och har träffat min beskärda del av haschentusiaster. Folk som tror att cannabis är nån mirakelplanta som botar alla sjukdommar och det är helt ofarlig osv. Sen har jag ju hängt på sweddit förut och tröttnat ganska rejält på narativet om hur bra cannabis är för allt.
Men sen tror jag inte dom nödvändigtvis köper cannabis av gängen för att dom är missbrukare. Tror bara inte att dom bryr sig om konsekvenserna. En liknelse kan väl vara mig själv här som inte är vegan utan bara käkar på som vanligt trots att folk ständigt påpekar hur hemskt det är med djurhållning osv. Jag pallar bara inte uppmönstra tillräckligt med empati för några okända djur. Trot det är samma för folk som köper cannabis. Dom tycker det är najs men bryr sig inte om att det skjuts nån random.
Sen har jag ju hängt på sweddit förut och tröttnat ganska rejält på narativet om hur bra cannabis är för allt.
Bokstavligen jag. Jag pallar inte deras dryga attityd att de som haschrökare vet bäst om reglering och lagstiftning för att de har mest erfarenhet med substansen i fråga. Man frågar inte porrberoende och alkoholberoende när man vill reglera sexköp respektive rattfylleri.
Jag tycker situationen skiljer sig mellan mat och droger då det andra är frivilligt, samtidigt som det finns möjligheter att köpa etiskt odlat kött. Veganpositionen att ett djurs liv ska värderas lika mycket som ett människoliv är subjektiv medan gängens påverkan på samhället är konkret och kopplingen mellan drogköp och gängens inkomster lika stark, så att medvetet bidra till gängen bör inte jämföras med moralen kring köttätande.
